När sömnen lättar känns kroppen fortfarande sådär behagligt tung mot lakanen. Ögonlocken vill inte riktigt överge sin position och du pendlar mellan fantasi och verklighet. Du ser ett svagt ljussken genom ögonfransarna och flyr snabbt tillbaka till det omedvetna, du doppar tårna i sanden, ser en kärleksfull hand smeka din torra kind och tänker att aldrig har du varit så avslappnad i knäna. Kroppen får egna krafter och rullar utan ansträngning ihop sig till en fjäderlätt boll. Du andas utan att tänka, du finns utan att vara och du lever utan att uppleva. Ditt nu är din avslappning och du känner hur lugnet hittar din ro.
Imorgon vidare mot västkusten i några dagar. Natti!
Puss från mig
Clara ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar