Som såpbubblor på sommaren.
Att jag alltid ska vara en jäkel på att skriva som en dåre här. Visst det kan vara roligt att titta tillbaka på alla underbara minnen, men man ser även alla fel och misstag man har gjort. Lär man sig verkligen av sina misstag, är ni säkra på att man inte gör om allting? Om man ändå kunde göra allt ogjort.
Varför ska jag alltid vara så jäkla envis? att sitta här och bli arg på sig själv är inte rätt, det är inte rättvist. Man kan inte alltid få ha det som man själv vill, det vet jag nu. Man måste offra sig själv, sina egna behov för att sedan få lika mycket tillbaka. Man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.
Förlåt. Förlåt att jag var alldeles för envis. Jag ångrar mig så innerligt. Det var precis som att leva en härlig sommardag när man var liten, allt var så perfekt. Som såpbubblor på sommaren, inget som kunde förstöra det. Men dom sprack, allihop.. allt bara sprack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar